Tänkte att jag skulle passa på å skriva lite innan vi åker.

Jag vågar nog klassa mig själv som både sockerberoende och matmissbrukare. Jag har ätstörningar helt enkelt. Oftast när man pratar om ätstörningar, så tänker man på t.ex anorexia och bulimi. Jag har varken det ena eller det andra. Jag hetsäter och jag tröstäter. Mat men kanske framförallt socker i alla dess former, har sen barnsben varit min "snuttefilt" långt innan jag erkände detta för mig själv, brukade jag skoja om att jag har omvänd anorexia! Då åtminstone jag fått en bild uppmålad för mig, där det står en smal kille eller tjej framför spegeln, men att spegelbilden visar nånting helt annat, ett tjockare jag av personen som speglar sig. Jag brukade säga att i min spegel var det tvärtom, att här står tjocka lilla jag, och i spegeln en smalare variant av mig, och om jag nu inte är tjock i spegeln, ja då kan jag ju fortsätta äta! :) 

När jag tittar tillbaka på min barndom, så är det precis som att jag ser den i två delar. En del fylld av ljus, skratt, minnen, familjen. 

Där jag inte har något som helst att klaga på, jag kanske inte hade en helt perfekt uppväxt, men jag minns den ändå som helt fantastisk! Om detta vore den enda delen av min uppväxt, så hade jag varit hur nöjd som helst. 

Tyvärr finns det en mörkare del av min uppväxt också. Jag vill dock nogrannt poängtera att detta har inte med min familj att göra, min familj har ALLTID varit min stora trygghet, kärlek och ett varmt hem! 

Jag tänker inte heller gå in något djupare på det jag ska berätta, varför jag nämner det. Är för att jag tror att det var i samband med dessa händelser, som min destruktiva relation till mat startade. Jag kan inte helt säkert veta, såklart men detta är vad jag tror. 

Det som hände var att jag som barn ungefär mellan 6-9 års ålder, om jag inte missminner helt fel, blev utsatt för sexuella övergrepp, av en man i min omgivning. Jag väljer att inte skriva mer än så, med hänsyn till HANS familj. 

Jag vart även under mina skolår, väldigt mobbad! Och då över mitt utseende såklart, tjockis att jag pratade snett etc. 

Dessa upplevelser var alltså, inkörsporten till mitt sockerberoende, till mitt matmissbruk och till mina ätstörningar. 

Tyvärr måste jag avrunda nu, då vi ska iväg. Men fortsättning följer i del 2! 💖